Enkelt förklarat så anger belåningsgraden hur stor del av en bostads värde som långivaren har belånat i förhållande till bostadens marknadsvärde eller köpeskilling. Om du exempelvis ska köpa en bostad för fyra miljoner kronor och du lånar två miljoner kronor med bostaden som säkerhet så har din bostad en belåningsgrad på 50 %. Eftersom bostaden används som säkerhet och belåningsgraden är 50 % så kan man säga att långivaren äger halva bostaden.

Belåningsgraden används även som ett sätt att bestämma räntan på ditt bostadslån. Ju lägre belåningsgrad, desto bättre ränta på lånet kan du få.

Det är vanligt att man får en belåningsgrad på upp till 85 % av det marknadsvärde som bostaden har men det är inget måste att låna så mycket. Det går dock inte att få högre än 85 % av marknadsvärdet som bostadslån på grund av bolånetaket. Resterande summa måste du betala själv eller täcka med hjälp av ett privatlån.

Om du tar ett lån som ska täcka de resterande 15 % av bostadens marknadsvärde kallas lånet för ett topplån. Detta lån har ingen säkerhet och är samma sak som ett blancolån.

Eftersom alla bostäders värde förändras regelbundet, både uppåt och nedåt, så är topplånet riskablare för långivaren. Det betyder att du får en högre ränta på detta lån samt oftast även en kortare återbetalningstid.